Författare/Namn
Titel Organisational Exceptions as Vehicles for Change : Collaborative strategies, trust, and counter strategies in local crime prevention partnerships in Sweden
Förlag, etc. 2018-08-25
Taylor & Francis Group, 2020
Utgivningsår
Anmärkning: Allmän
Anmärkning: Innehållsbeskrivning, sammanfattning Enhanced collaboration is among the most common strategies in Swedish crime prevention. This includes multi-agency, cross-professional work and also coordinated activities between public authorities and civil society, often in the framework of a partnership approach. The social services bear the main responsibility for setting up and facilitating this collaboration. In this article, two crime prevention programmes in Gothenburg are analysed together. Both targeted gangs and social disturbances, and both used independent coordinators, mainly social workers, as key holders of the intervention strategy. The projects were investigated using an ethnographic mixed-method approach, where 51 interviews with stakeholders in the partnerships provide the main data used for the analysis. The interaction between these free-standing coordinators (labelled organisational exceptions) and the involved stakeholders reveals an intricate interplay of strategies and counterstrategies used either to evoke change and facilitate joint work or to resist intrusive actions on the part of the coordinators. By understanding the different logics of strategic and operative work in relation to the use of systematic or unsystematic data, as well as the need for the coordinator to gain legitimacy, a fundamental paradox in partnership approaches is indicated; in the process of obtaining a legitimate platform for change, the coordinators risked losing the contributions this platform was about to make. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer framstår som en av de vanligaste strategierna i svensk brottsprevention. Denna inkluderar tvärsektoriella, professionsövergripande och även koordinerade insatser mellan offentliga aktörer och civilsamhälle. Insatserna kan också förstås som olika former av partnerskap. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att etablera och stödja sådan samverkan. I denna artikel görs en gemensam analys av två brottspreventiva satsningar i Göteborg. Båda hade som målsättning att intervenera i gäng och social oro och i båda fungerade oberoende koordinatorer, i huvudsak bestående av socialarbetare, som nyckelaktörer. Projekten studerades med hjälp av etnografiska metoder. 51 intressentintervjuer valdes ut för analysen i denna artikel. Resultatet visar ett intrikat samspel mellan koordinatorerna (betecknade här som organisatoriska undantag) och de involverade i samverkanskonstellationerna. Strategier och motstrategier användes antingen för att stimulera till förändring och gemensamt arbete eller för att etablera motstånd mot att koordinatorerna fick för stort genomslag i den egna verksamheten. Genom att sätta de olika arbetslogikerna för antingen strategisk planering eller operativt arbete i relation till användningen av systematiska eller osystematiska data, och däri vilket behov av legitimitet koordinatorn behövde för att kunna utföra sitt arbete, kunde en fundamental paradox visas; Genom den process som krävdes för att erhålla en legitim plattform för sitt förändringsarbete, riskerades samtidigt just det bidrag deras position som relativt oberoende aktörer var tänkt att ge.
Ämnesord
Institution Linnéuniversitetet Institutionen för socialt arbete (SA)
Värdpublikation European Journal of Social Work 23:4, s. 580-593 ISSN 1369-1457 ISSN 1468-2664
Antal i kö:
*00005123naa a2200385 4500
*00135485
*008180921s2020 | |||||||||||000 ||eng|
*0247 $ahttps://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77932$2URI
*0247 $ahttps://doi.org/10.1080/13691457.2018.1512474$2DOI
*035 $a(SwePub)oai:DiVA.org:lnu-77932
*041 $aeng$beng$bswe
*1001 $aForkby, Torbjörn, $cProfessor,$d1965-$0(Swepub:lnu)tofoaa
*24510$aOrganisational Exceptions as Vehicles for Change :$bCollaborative strategies, trust, and counter strategies in local crime prevention partnerships in Sweden
*264 $c2018-08-25
*264 1$bTaylor & Francis Group,$c2020
*500 $aEpub 2018
*520 $aEnhanced collaboration is among the most common strategies in Swedish crime prevention. This includes multi-agency, cross-professional work and also coordinated activities between public authorities and civil society, often in the framework of a partnership approach. The social services bear the main responsibility for setting up and facilitating this collaboration. In this article, two crime prevention programmes in Gothenburg are analysed together. Both targeted gangs and social disturbances, and both used independent coordinators, mainly social workers, as key holders of the intervention strategy. The projects were investigated using an ethnographic mixed-method approach, where 51 interviews with stakeholders in the partnerships provide the main data used for the analysis. The interaction between these free-standing coordinators (labelled organisational exceptions) and the involved stakeholders reveals an intricate interplay of strategies and counterstrategies used either to evoke change and facilitate joint work or to resist intrusive actions on the part of the coordinators. By understanding the different logics of strategic and operative work in relation to the use of systematic or unsystematic data, as well as the need for the coordinator to gain legitimacy, a fundamental paradox in partnership approaches is indicated; in the process of obtaining a legitimate platform for change, the coordinators risked losing the contributions this platform was about to make.
*520 $aAtt utveckla samverkan mellan olika aktörer framstår som en av de vanligaste strategierna i svensk brottsprevention. Denna inkluderar tvärsektoriella, professionsövergripande och även koordinerade insatser mellan offentliga aktörer och civilsamhälle. Insatserna kan också förstås som olika former av partnerskap. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att etablera och stödja sådan samverkan. I denna artikel görs en gemensam analys av två brottspreventiva satsningar i Göteborg. Båda hade som målsättning att intervenera i gäng och social oro och i båda fungerade oberoende koordinatorer, i huvudsak bestående av socialarbetare, som nyckelaktörer. Projekten studerades med hjälp av etnografiska metoder. 51 intressentintervjuer valdes ut för analysen i denna artikel. Resultatet visar ett intrikat samspel mellan koordinatorerna (betecknade här som organisatoriska undantag) och de involverade i samverkanskonstellationerna. Strategier och motstrategier användes antingen för att stimulera till förändring och gemensamt arbete eller för att etablera motstånd mot att koordinatorerna fick för stort genomslag i den egna verksamheten. Genom att sätta de olika arbetslogikerna för antingen strategisk planering eller operativt arbete i relation till användningen av systematiska eller osystematiska data, och däri vilket behov av legitimitet koordinatorn behövde för att kunna utföra sitt arbete, kunde en fundamental paradox visas; Genom den process som krävdes för att erhålla en legitim plattform för sitt förändringsarbete, riskerades samtidigt just det bidrag deras position som relativt oberoende aktörer var tänkt att ge.
*653 $aBrottsförebyggande
*653 $aPolForsKart
*7102 $aLinnéuniversitetet$bInstitutionen för socialt arbete (SA)
*7730 $tEuropean Journal of Social Work$g23:4, s. 580-593$x1369-1457$x1468-2664
*8564 $uhttps://doi.org/10.1080/13691457.2018.1512474$yFulltext
*8564 $uhttps://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1250177/FULLTEXT01.pdf$xprimary$xRaw object$yfulltext:print
*8564 $uhttps://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13691457.2018.1512474?needAccess=true
*85648$uhttps://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77932
*85648$uhttps://doi.org/10.1080/13691457.2018.1512474
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.