Polismyndighetens bibliotek och kunskapstjänst
 
Dialogpolisverksamhet - ett sätt att minska våld i folksamling?
Komihåglistan är tom
Vis
Författare/Namn
Titel
  • Dialogpolisverksamhet - ett sätt att minska våld i folksamling?
Förlag, etc.
  • Rikspolisstyrelsen, Stockholm : 2011
Utgivningsår
  • 2011
Anmärkning: Innehållsbeskrivning, sammanfattning
  • Efter Göteborgskravallerna år 2001 utvecklades en modell(Aggravation and Mitigation model, AM-modellen) som förklarade både upptrappning(hur konfliktsituationer uppstår och eskalerar) och nedtrappning (hurkonfliktsituationer löses och dämpas). AM-modellen, som utvecklades av en forskargruppi Linköping har sedan dess använts för att analysera data från andrasituationer med folkmassor både i Sverige och utomlands. Vi kommer att illustreramodellen med data som samlats in från både polis och demonstranter vid en ochsamma händelse. Modellen fokuserar på tre interaktiva processer: bemötande,organisering och kategorisering. Processerna kan under extrema omständigheterbidra till antingen upptrappning eller nedtrappning. Forskningen i Linköpinghar varit inriktad på nedtrappningsstrategier (riskreducerande strategier) ochbetonat att dessa är mer än endast frånvaro av upptrappningsstrategier. Viktiga kontextuella faktorer som typ av demonstration eller typ av demonstranter kommer även att diskuteras. En viktig slutsats är att situationer med folkmassor som organiseras på ett sätt som polisen känner igen, och som liknar deras egen organisationsform, anses vara mer legitima än om organiseringen skiljer sig från den polisiära hierarkin. I växelspelet mellan kategorisering, organisering och bemötande förstärks antingen upptrappningen eller nedtrappningen. Detta kapitel fokuserar på hur polisens ageranden skiljer sig beroende på hur polisen väljer att kategorisera den demonstrerande organisationen. ESIM-modellen (Elaborated Social Identity Model), som handlar om hantering av situationer med folkmassor, har övertygande visat hur polisens kategorisering av en folkmassa kan bidra till ett tillvägagångssätt som riskerar att eskalera en konflikt. Vår forskning bidrar med slutsatsen att demonstranternas organisering påverkar hur polisen kategoriserar situationen och behandlar demonstranterna.
Ämnesord
Medarbetare
Institution
  • Linköpings universitet VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling
Värdpublikation
  • Att förebygga våld i folksamling Stockholm : Rikspolisstyrelsen , s. 219-241 <219-241 ISBN 9789189475861
Antal i kö:
  • 0 (0)
 
*00003569naa a2200325   4500
*00135432
*008110622s2011    |  |||||||||||000 ||swe| 
*0247 $ahttps://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69311$2URI
*035  $a(SwePub)oai:DiVA.org:liu-69311
*041  $aswe$bswe
*1001 $aHolgersson, Stefan,$d1967-$0(Swepub:liu)steho22
*24510$aDialogpolisverksamhet - ett sätt att minska våld i folksamling?
*264 1$aStockholm :$bRikspolisstyrelsen,$c2011
*520  $aEfter Göteborgskravallerna år 2001 utvecklades en modell(Aggravation and Mitigation model, AM-modellen) som förklarade både upptrappning(hur konfliktsituationer uppstår och eskalerar) och nedtrappning (hurkonfliktsituationer löses och dämpas). AM-modellen, som utvecklades av en forskargruppi Linköping har sedan dess använts för att analysera data från andrasituationer med folkmassor både i Sverige och utomlands. Vi kommer att illustreramodellen med data som samlats in från både polis och demonstranter vid en ochsamma händelse. Modellen fokuserar på tre interaktiva processer: bemötande,organisering och kategorisering. Processerna kan under extrema omständigheterbidra till antingen upptrappning eller nedtrappning. Forskningen i Linköpinghar varit inriktad på nedtrappningsstrategier (riskreducerande strategier) ochbetonat att dessa är mer än endast frånvaro av upptrappningsstrategier. Viktiga kontextuella faktorer som typ av demonstration eller typ av demonstranter kommer även att diskuteras. En viktig slutsats är att situationer med folkmassor som organiseras på ett sätt som polisen känner igen, och som liknar deras egen organisationsform, anses vara mer legitima än om organiseringen skiljer sig från den polisiära hierarkin. I växelspelet mellan kategorisering, organisering och bemötande förstärks antingen upptrappningen eller nedtrappningen. Detta kapitel fokuserar på hur polisens ageranden skiljer sig beroende på hur polisen väljer att kategorisera den demonstrerande organisationen. ESIM-modellen (Elaborated Social Identity Model), som handlar om hantering av situationer med folkmassor, har övertygande visat hur polisens kategorisering av en folkmassa kan bidra till ett tillvägagångssätt som riskerar att eskalera en konflikt. Vår forskning bidrar med slutsatsen att demonstranternas organisering påverkar hur polisen kategoriserar situationen och behandlar demonstranterna.
*653  $aIngripandeverksamhet
*653  $aBrottsförebyggande
*653  $aPolForsKart
*7001 $aKnutsson, Johannes,$d1947-$uPolitihogskolan, Norge$4aut
*7102 $aLinköpings universitet$bVITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling
*7730 $tAtt förebygga våld i folksamling$dStockholm : Rikspolisstyrelsen$g, s. 219-241$q<219-241$z9789189475861
*8564 $uhttp://libris.kb.se/bib/12162340$yfind book at a swedish library/ hitta boket i ett svenskt biblotek
*8564 $uhttp://www.iei.liu.se/is/holgersson-stefan/publikationer/1.301516/Att_forebygga_vald_i_folksamling_.pdf$yfind book in another library/hitta boken i ett annat land
*85648$uhttps://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69311
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här för att vara den första som skriver ett omdöme.
Vis