Polismyndighetens bibliotek och kunskapstjänst

*000      ab a        ir    
*00133955
*008      s2021||||sw ||||e||||||||||||eng||            
*084  $2kssb/8
*1001 $aLundström, M$4aut
*24510$aErfarenheter av rasism i kontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter: En kunskapsöversikt
*505  $aDen här rapporten sammanställer kunskap om människors erfarenheter av rasism i kontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Kunskapsöversikten inbegriper totalt 523 vetenskapliga artiklar, böcker, bokkapitel och rapporter som publicerats mellan januari 2016 och maj 2021. Samtliga studier berör rasism, en teknologi som sorterar och rangordnar människor utifrån stereotypa föreställningar om ras, etnicitet, kultur, nationalitet eller religion. Studierna i kunskapsöversikten är indelade i tre urvalsnivåer: en övergripande urvalsnivå (A) som inbegriper samtliga insamlade rasismstudier, en generell urvalsnivå (B) med studier som berör myndigheter och offentliga verksamheter, och en specifik urvalsnivå (C) med studier om människors erfarenheter av rasism i kontakt med dessa samhällsinstitutioner. Urvalsnivå A består till viss del av historiska studier (7 %), men merparten handlar om rasism i dagens Sverige (93 %). Studierna utgörs av vetenskapliga artiklar (59 %), antologikapitel (16 %), rapporter (16 %), doktorsavhandlingar (6 %) och akademiska böcker (3 %). De bygger framför allt på kvalitativa metoder som intervjuer och textanalys (82 %), men inbegriper även enkätstudier och andra kvantitativa undersökningar (18 %). Sammantaget ger de 523 studierna en övergripande bild av hur rasism återfinns på olika områden och samhällsnivåer. Urvalsnivå B inbegriper 195 studier som berör rasism inom samhällsinstitutioner som skola och förskola (21 %), regering/riksdag (13 %) och Polisen (12 %). Sammantaget tyder detta generella kunskapsläge på att människor även drabbas av rasism genom svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Urvalsnivå C innehåller 16 studier som dokumenterar människors erfarenheter. I mötet med Polisen återfinns rasistiska praktiker som rasprofilering, våld och trakasserier. Det finns indikationer om stereotypisering av ungdomar på HVBhem. Studier om medborgares kontakt med socialtjänsten pekar på försummelse, misstänkliggörande och trakasserier. Inom skolområdet visar studier att elever stereotypiseras och utestängs av skolverksamheten, och på universitetet återfinns liknande erfarenheter. Studier om rasism inom vårdområdet talar om stereotypisering och bortprioritering som ett hälsoproblem i Sverige. Det aktuella kunskapsläget indikerar alltså att det finns erfarenheter av rasism i kontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Samtidigt är bilden ofullständig. Endast ett fåtal myndigheter/verksamheter har undersökts och det saknas komparativa och longitudinella studier, metaanalyser och internationella jämförelser, samt forskning om hur rasism samverkar med andra maktordningar. Kunskapsläget implicerar att återskapandet av rasistiska praktiker – inom och genom svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter – är ett fenomen som är väl belagt men fortfarande outforskat.
*650  $aRasism
*650  $aMyndigheter
*650  $aOffentliga sektorn
*650  $aPolisorganisation
*651  $aSverige
*653  $aPolisforskning i Sverige
*7001 $aWendt Höjer, F$4aut
*7730 $g2021
*856  $uhttps://www.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2022/11/rapport-erfarenheter_av_rasism_i_kontakt_med_myndigheter_och_andra_offentliga_verksamheter_-_en_kunskapsoversikt.pdf$yFulltext
^